Igår hämtade jag bilen och nu satt det ihop som de skulle. Väldigt bra service på verkstan här i stan.
Idag fick jag tag på chefen på första verkstaden och fråga hur de tänkte kompensera mig för missad arbetstid, avsaknad av bil i två dagar och att de släppt ut en bil som kunde ha varit livsfarlig att köra.
Lyckades förhandla till mig att de ska riva andra avbetalningen och det tycker jag är helt godkänt. Nu kan jag lägga detta bakom mig.
Verkstadsbekymmer
I fredags lämnades min bil in på en verkstad hos mina föräldrar eftersom de satt hundvakt åt Tristan. Det skulle utföras en 4-hjulsinställning för 800 kr. När pappa hämtade ut bilen hade det stigit till 2272 kr för de var tvungna att byta lite grejer på bilen.
När jag såg kvittot åkte jag ner till verkstan och frågade vad som hänt. Tydligen var styrlederna helt slut i gängen och de var tvungna att bytas. De hade inte ringt eller hört av sig på nått annat sätt så jag var inte så glad, milt uttryckt…
Efter lite prat fram och tillbaka gick de med på att dela upp summan på två avbetalningar för de var ju helt enkelt tvungna att byta annars hade bilen inte kunnat tagits ner från lyften. Fortfarande mindre glad men med accepteptans åkte jag därifrån.
Två dagar åkte vi till Mjölby på hundutställning. Fram och tillbaka en resa på 30-35 mil. På hemvägen efter Kumla började jag höra nått konstigt precis efter att man gick av kopplingen efter att ha lagt i tvåan men tänkte inte så mycket mer på det.
På måndag var det dags för att åka till Tristans dagmatte som vanligt. Nu började det låta mer och när jag kom fram kände jag på däcket och det lät som nått satt löst.
Ringde till pappa som kontaktade verkstan. ”Det är nog hjulbultarna som behöver dras åt lite eller bromsskälden som sitter lite löst” blev svaret. Drog åt bultarna innan jag hämtade Tristan men det var ingen skillnad. Snarare tvärt om.
Imorse lämnade jag in bilen på en verkstad här i stan efter godkännande från den första. Vid fyratiden ringde de och sa att styrleden inte satt fast ordentligt och det inte var långt kvar innan den släppt helt! När jag berättade att jag kört 35 mil fick jag till svar ”Du har haft tur…”.
Ringde till första verkstaden och berättade. Deras reaktion var ”Hoppsan”
och jag fick godkänt att de skulle få laga felet och göra en ny hjulinställning.
Undrar om de sagt hoppsan om styrleden släppt när jag åkte hem från Mjölby och landat på taket i nått dike…
Imorgon ska jag ringa och säga att det ska lagas och att första verkstan betalar. Hoppas nu bara att inget mer har tagit skada av att det suttit löst.
Valptställning i Mjölby
I söndags åkte jag och Tristan i sällskap av Dite och matte till Mjölby för valputställningen. Tristan skulle vara hund nr 4 i ringen så vi åkte från Kumla redan kvart i åtta.
Efter en händelsefattig resa kom vi fram till ett ridhus fullt med bilar och hundar. Tristan var ganska mycket uppe i varv men lugnade sig efter att vi ställt upp kompostgallerburen.
Innan det var dags att gå in i ringen fick Tristan en snabb trimmning runt halsen av sin uppfödare som var den som ”lurat” hit oss. Den dagliga träningen på att stå stilla hade gett ganska bra resultat. Gick inte riktigt lika bra som hemma men det var väl inte så konstigt när det helt plötsligt var sju hundar till att titta på.
Efter en första gallring var Tristan kvar i ringen och slutade till slut på en fjärdeplats. Helt ok tycker både Tristan och jag.
Nu var klockan halv elva och Dite skulle inte in i ringen förren efter ett så det blev att vänta. Och vänta.
Förrutom regelbundna promenader satt Tristan och Dite nästan hela dagen i gallerburen och hade det mysigt. När Dite som var ensam eurasier gick upp i finalringen så lämnade jag Tristan helt själv en gång och var nästan säker på att snart skäller han men han tittade bara på sig och la sig sedan ner och somnade. Vilken skillnad på hund. För några veckor sedan hade han skällt en hel del.
Sent på kvällen var vi äntligen hemma och både Tristan och jag somnade gott.
30 igen
Jaha, då har man fyllt 30. Igen. Eller rättare sagt… Jag har blivit firad igen. De som inte hade möjlighet att komma i somras ville fira.
Så i lördags åkte jag till Örebro. En hade skvallrat att det skulle bli bowling och det är ju alltid lika kul. Två serier hanns med, 141 och 149. Jag vann tydligen för de hade kommit överens om att jag skulle vinna… Sa de iaf ; )
Efteråt blev det en grillrestaurant på väster. Det blev än väldig väntan innan maten äntligen kom in och alla var inte supernöjda med den. Min oxfilebiff var iaf kanon. Blev även ett besök på en pub och vi kom fram till att vi var de yngsta i lokalen…
Just nu saknar jag Tristan. Han är på polarhundspensionat eftersom det är skollov och dagmatte ska åka på utflykter med barnen. Lämnade honom i söndags kväll och det var väldigt ensamt igår morse. Jobbar istället. Har blivit lite mer än en timme extra både igår och idag och säkert imorgon med.
Utställningsträning
Idag fick jag efterlängtad hjälp med lite utställningsträning. Gick faktiskt riktigt bra. Provade att stå framför istället för på sidan och även E provade några gånger. Efter ett tag så fattade han att man ska stå och inte sitta för att få en godisbit. Att tre livliga samojeder var åskådare var bra för det är ju inte tyst på en utställning direkt…
Belöningen blev att leka med samojeden Chakira en stund innan det blev en promenad runt motionsspåret.
Vi hade väldig tur med regnet. Fick lite oroskänslor när jag närmade mig Karlskoga och det vräkter ner men väl framme så var det uppehåll. Först när vi gick promenaden så började det regna lite men inte så mycket och det upphörde efter en stund.
Värre var det när jag var ute för en timme sedan. Inte en droppe när jag gick ut men när vi gått en tredjedel av sträckan börjar det dugga för att sekunderna senare vräka ner! Gick bra när det kom bakifrån men när vi vände blev jag lika blöt som Tristan, som började springa hemmåt och ruskade om sig var tionde meter.